Nya regler för tandvårdsstödet

De nya bestämmelserna som tillkommer till tandvårdsstödet, gäller än så länge endast operationer som har med tandlossning och tandproteslossning att göra. En tandläkare ska kunna avlägsna supragingival tandsten med undersökningar som annars göra av tandhygienist. Det innebär för patienterna att de kan få tandvårdsstöd för en undersökning som omfattar tandsten, tandlossning och tandproteslossning. Men beloppsgränserna för ett högkostnadsskydd kommer att vara det samma som förut.

Referensprislistan höjer sina priser i takt med en tänkt inflation – även om Riksbanken medvetet försöker motverka en alltför stor inflationshöjning genom att sänka reporäntan till under 0. Och då referensprislistan höjer sina priser, höjer även Folktandvården i Skåne sina priser. Så vad är då hönan och ägget när det kommer till inflationen i Sverige? Styrelseordförande inom Folktandvården i Skåne, Niklas Larsson motiverar höjningen med:

– Fram till år 2019 har prishöjningar i allmänhet legat lägre än kostnadsutvecklingen och under medianpriset för tandvård i Sverige. Bakgrunden till att justera priserna 2020 är att löner, materialkostnader och hyror förväntas stiga mer än Tandläkarverkets (TLV) beräknade uppräkning.

I och med att tandvårdsstödet infördes 2008, införde man även en referensprislista som varje år ligger till grund för den beräkning som tandvårdsstödet berättigar.

Trots tandvårdsstöd avstår vissa tandläkarbesök

Så många som 17 procent, nästan var femte svensk, avstår från att gå till tandläkare för att de antingen inte har råd med besöket, eller för att de anser att det är för dyrt för dem. Från och med 23 års ålder omfattas alla av ett tandvårdsstöd från 3.000 kronor och uppåt, och för 15.000 kronor, beroende på vilka åtgärder som man söker stöd för.

Bland dem som är mellan 30-49 år är det så många som var femte person, eller 20 procent som helt avstår från att gå till tandläkare. I denna åldersgrupp prioriterar andra kostnader framför ett tandläkarbesök. Även inom åldrarna mellan 50 till 64 (före pensionen) säger även var femte svensk att man inte har råd med ett tandläkarbesök. Detta har lånebolaget Svea ekonomi kommit fram till genom en undersökning som de anlitat marknadsundersökningsföretaget Novus att ta reda på vilka ekonomiska prioriteringar som svenskarna gör. 

Uteblivna tandläkarbesök kan bli dyrt i längden

Att inte gå till tandläkare när de egentligen borde, kan tyckas kontraproduktivt då det uteblivna besöket till tandläkare kan göra framtida behandlingar ännu dyrare. Att välja bort dyra utlandsresor, eller en hobby är lite mer förståeligt, om ens ekonomi är begränsad. Att inte alls gå till tandläkare kan däremot bidra till att man missar att behandla tänderna mot karies, parodontit (tandlossning) och sjukdomar som kan uppstå både av karies eller tandlossningen. Ju äldre man blir desto fler sjukdomar kan uppstå. Tycker man att själva tandläkarbesöket är dyrt, kan man i alla fall gå till en tandsköterska som har möjlighet att göra en ytlig bedömning av tänderna, men som däremot inte kan åtgärda karies eller parodontit.

Har du friska tänder, rekommenderar Folktandvården att man går vartannat eller vart tredje år för en tandvårdsundersökning. Regelbundna besök är ju viktiga, och de flesta tandläkare ser till att kalla sina patienter varje år.